Om att skriva skivan Tidens Led

Ända sedan jag var liten har dinosaurier varit ett intresse, så mycket så att i väldigt ung ålder kunde jag oroväckande mycket om ämnet. Intresset svalnade så klart med ålder men har alltid funnits där och, om jag var lite mer av ett plugghuvud finns chansen att jag läst om det på universitet. 

Under en termin i skolan så var jag och Sebastian på en förskola för att observera och personalen frågade oss om vi inte kunde hålla en spontan sångstund, vi hade spelat vår musikal superhjältar där tidigare och den skivan gick varm på avdelningarna, så vi sa absolut och satte igång. Efter att vi spelat några hits sa ett barn ”jag vill höra en låt om en Jaguar” och jag sa att jag skulle hitta på en. 

Nu hände en sån där sak som väldigt sällan händer. En låt skrev sig själv, live, i stunden. Jag började spela på ett G och sjöng ”Jack är en listig djungelkatt som uppe i ett träd låg på vakt”, som sedan i samma andetag blev en hel vers och refräng. Samma som är på skivan idag. 

Barnen tyckte den var superkul och varken jag eller Sebastian kunder riktigt fatta att det precis hände. 

Den där låten hängde kvar och jag ville skriva en hel skiva om djur, eller egentligen dinosaurier. Så en dag satt jag och lyssnade på cab callaways låt Minnie the moocher och tänkte att så borde man skriva en låt, jag började jamma på en svarsbit, så kallat call and response, vilket i slutändan blev refrängen till Bruno Brontosauros och gjorde att skivan gick i Big band anda. 

Även här var vissa låtar bara sådana som skrevs utan vidare eftertanke så som Franz, Smilodon och dront, men uroxe var en önskelåt av Sebastian samt att Anton fick önska dinosaur och att det skulle vara i 3/4, vilket resulterade i vattenödla. Den låten är helt baserad på Dean Martins thats amore. 

En låt som var lite speciell är Evolution. Själva ackordgången och gitarrmelodin skrev jag som tema till en pjäs som en klasskamrat skrev till skolan 2014. Jag ville att den skulle låta som en super-pretentiös version av tre kronor-introt. Refrängen i låten är nästan stulen från en Hej då låt som Tobias Allvin skrev för länge sedan och spelade för oss på en gitarrlektion i skolan. Texten i sig är jag faktiskt ganska nöjd med och tycker att jag förklarar evolutionsteorin relativt tydligt på dom få minuter låten är. Eller?

Att gå igenom alla är för mycket så är det någon ni undrar över så är det bara att fråga. Jag kan skriva ett supernördigt inlägg om just den låten! Kul! Va? 

Hela skivan har för övrigt blivit lyssnad på och (nästan) godkänd av en äkta paleontolog. Så det så! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *